Att kunna ta sig till jobbet, affären eller vännerna är en självklarhet för många. För personer med funktionsnedsättning är rörligheten ofta en fråga om rättigheter, stöd från samhället och långa väntetider hos myndigheterna.
Mobilitet handlar om mer än transporter. Den som inte kan ta sig någonstans på egen hand får svårare att arbeta, studera, delta i föreningsliv och upprätthålla kontakter. Sverige har därför två centrala stödformer för personer som har svårt att resa på vanligt sätt, nämligen bilstödet från Försäkringskassan och färdtjänsten som kommuner och regioner ansvarar för. Båda bygger på tanken att alla ska ha möjlighet att leva ett självständigt liv, men de fungerar på helt olika sätt.
För den som vill köpa bil med funktionsnedsättning är bilstödet ofta avgörande. Utan ekonomiskt bidrag och hjälp med anpassningar blir en bil som fungerar för den egna situationen snabbt för dyr för många hushåll. Samtidigt är regelverket omfattande och handläggningen kan ta lång tid, vilket gör att planeringen behöver börja tidigt.
Vem kan få bilstöd från Försäkringskassan
Bilstödet riktar sig till personer som har en varaktig funktionsnedsättning som gör det svårt att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Med varaktig menas att nedsättningen bedöms bestå under lång tid. Stödet kan sökas av personer i arbetsför ålder och i vissa fall av föräldrar till barn med funktionsnedsättning, när bilen behövs för att familjen ska kunna fungera i vardagen.
Försäkringskassan gör en individuell bedömning där läkarutlåtanden och annan utredning väger tungt. Det som avgör är hur funktionsnedsättningen påverkar möjligheten att ta sig fram i praktiken. Den som får avslag kan begära omprövning och därefter överklaga till förvaltningsrätten.
Bidragen som ingår
Bilstödet består av flera delar som kan kombineras. De vanligaste är följande.
- Grundbidrag, som är ett bidrag till inköpet av ett fordon.
- Anskaffningsbidrag, som är inkomstprövat och kan ges till den som har lägre inkomst.
- Anpassningsbidrag, som ersätter kostnader för att anpassa bilen efter behovet.
- Bidrag till körkortsutbildning i vissa fall.
Anpassningsbidraget kan täcka till exempel handreglage för gas och broms, ramper eller lyftar för rullstol, vridbara säten, ombyggda förarplatser och andra tekniska lösningar som krävs för att bilen ska gå att köra eller åka i. Kraven är att anpassningen är nödvändig utifrån funktionsnedsättningen och att den utförs på ett trafiksäkert sätt. Det är klokt att få ett beslut innan bilen köps eller byggs om, eftersom åtgärder som görs i förväg inte alltid ersätts.
Färdtjänsten som komplement
Färdtjänst är en särskilt anpassad kollektivtrafik för personer som på grund av funktionsnedsättning har väsentliga svårigheter att förflytta sig eller resa med vanlig kollektivtrafik. Den regleras i lagen om färdtjänst och administreras av kommunen eller regionen beroende på var man bor. Tillståndet prövas individuellt och resorna sker oftast med taxi eller specialfordon mot en egenavgift.
För längre resor utanför hemkommunen finns riksfärdtjänst. Den kan beviljas när resan inte går att göra med allmänna kommunikationer till normal kostnad. Färdtjänsten fyller en viktig funktion, men den innebär ofta att resan måste bokas i förväg och att restiderna styrs av andras planering. För den som arbetar eller har barn att hämta kan det vara ett tydligt hinder.
Kritiken mot långa handläggningstider
Under flera år har funktionsrättsorganisationer och enskilda lyft fram att handläggningen av bilstöd tar för lång tid. Väntan kan sträcka sig över många månader, och under tiden står människor utan ett fungerande sätt att ta sig till arbete eller studier. Kritiken gäller också att reglerna upplevs som svåra att förstå.
För den enskilde gäller det att skicka in en så komplett ansökan som möjligt från början, med intyg som beskriver behovet konkret. Det minskar risken för kompletteringar som drar ut på tiden.
Rättigheter och diskrimineringsskydd
Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som slår fast rätten till personlig rörlighet och ett självständigt liv. Diskrimineringslagen förbjuder dessutom bristande tillgänglighet som en form av diskriminering inom flera samhällsområden. Anmälningar tas emot av Diskrimineringsombudsmannen.
Bilen som väg till jobb och självständighet
För många är bilen nyckeln till arbetsmarknaden. Arbetsplatser ligger inte alltid nära kollektivtrafik, och arbetstider passar sällan färdtjänstens bokningssystem. Med en anpassad bil går det att ta jobb längre bort, arbeta skift och ta sig hem när det passar. Det ger också frihet att handla, besöka vården och hälsa på släkten utan att vara beroende av andra.
Beslutet att skaffa bil påverkar även ekonomin på lång sikt. Försäkring, service och drivmedel är löpande kostnader som bilstödet inte täcker. Därför är det rimligt att räkna på helheten och jämföra med vad färdtjänst och kollektivtrafik skulle innebära. För många väger ändå möjligheten att själv bestämma över sin tid tyngst, och det är just den friheten som stödsystemen är tänkta att skydda.