2000-04-07
Dnr 236/2000
YTTRANDE
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm
Remiss av Högskoleverkets uppdrag rörande studenter med funktionshinder
Handikappombudsmannens uppgift enligt lag (SFS 1994:749) är att bevaka frågor som rör funktionshindrade personers rättigheter och intressen. Målet för verksamheten skall vara full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionshinder.
Handikappombudsmannens synpunkter på rubricerade avser frågor som myndigheten har att bevaka enligt lag och förordning.
Sammanfattning
Handikappombudsmannen finner att Högskoleverket förbigått viktiga delar av sitt uppdrag eftersom rapporten inte fullt ut granskar hur universitet och högskolor lever upp till FN:s standardregler om delaktighet och jäm-likhet för funktionshindrade inom samhällets alla områden.
Handikappombudsmannen delar Högskoleverkets bedömning om att hög-skolorna behöver se över sin definition av begreppen funktionshinder och handikapp. Utgångspunkten bör vara definitionen i FN:s standardregler.
Handikappombudsmannen anser att samtliga högskolor, likt Högskolan i Halmstad, bör utarbeta policyprogram för handikappfrågor med utgångs-punkt i FN:s standardregler.
Handikappombudsmannen instämmer i Högskoleverkets slutsats att det är orimligt att begränsa funktionshindrade studenters möjlighet att välja utbildningar, kurser och studieort.
Högskolorna och FN:s standardregler
Av FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning framgår bland annat att staterna bör erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. De bör se till att sådan utbildning är en integrerad del av den ordinarie utbildningen (regel 6).
Av detta följer att standardreglerna måste beaktas i varje seriöst syftande arbete med att skapa delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder inom universitet och högskola.
I regeringens uppdrag åt Högskoleverket ingick att granska hur universitet och högskolor lever upp till FN:s standardregler om delaktighet och jäm-likhet för funktionshindrade inom samhällets alla områden.
Högskoleverket har i sin rapport valt att enbart behandla sådana regler som man bedömer vara av särskilt intresse för högskolornas del.
Handikappombudsmannen finner att Högskoleverket förbigått viktiga delar av sitt uppdrag eftersom rapporten inte fullt ut granskar hur universitet och högskolor lever upp till FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för funktionshindrade inom samhällets alla områden.
Högskolornas definition av begreppen funktionshinder och handikapp
Högskolorna skall enligt regleringsbrev för 1999 beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder. Detta stöd har av högskolorna själva begränsats till att avse studenter med somatiska funktionshinder och studenter med läs- och skrivsvårigheter.
Högskoleverket finner att det är uppenbart att högskolorna med denna definition av funktionshinder inte lever upp till FN:s definition av begreppet funktionshinder. Dessutom sammanblandas i många fall begreppen funktionshinder och handikapp.
Handikappombudsmannen delar Högskoleverkets bedömning om att högskolorna behöver se över sin definition av begreppen funktionshinder och handikapp. Utgångspunkten bör vara definitionen i FN:s standardregler.
Tillgänglighet
Högskoleverket gör den bedömningen att alla institutioner ännu inte är grundtillgängliga för den rörelsehindrade studenten. Samtidigt konstateras att högskolorna arbetar med den fysiska tillgängligheten och att utveck-lingen går framåt. Högskoleverket föreslår att varje högskola bör se över sin information om möjligheterna att studera på högskolan och undersöka om förbättringar av denna bör göras.
Av regeringens proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken, framgår att enkelt åtgärdade hinder mot tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga bör vara åtgärdade före utgången av år 2010 i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser.
Handikappombudsmannen anser att tillgänglighet innebär något mer än bara fysisk tillgänglighet för personer med rörelsehinder. Högskolornas översyn av tillgång till information får inte begränsas till att bara avse information om möjligheterna att studera på högskolorna. Även tillgången till information för befintliga studenter bör ses över.
Om byggnader ska kunna utnyttjas av alla måste de byggas eller byggas om därefter. Människor med funktionshinder blir ofta utestängda på grund av otillgängliga lokaler, otillräcklig utrustning eller olämplig utformning av verksamheten. Trånga passager, smala dörröppningar och små hisskorgar gör att människor med rörelsehinder inte kommer fram. Högt placerade porttelefoner utestänger personer med begränsad räckvidd lika effektivt som tekniken i sig utestänger personer med talsvårigheter, döva och hörselskadade. Människor med astma och allergi kan ha svårt att delta i arrangemang där tobaksrök, parfym och andra starka dofter förekommer.
Dålig ventilation är obehaglig för alla. För människor med astma och allergi kan den vara hälsovådlig. Även material kan orsaka besvär för människor med astma och allergi. Det kan vara frågan om färger, lacker, plast-produkter, klister och kemiska skyddsmedel. Tvål och andra hygienartiklar som används på offentliga toaletter kan framkalla allergi.
Stora öppna ytor är svåra för synskadade att orientera sig i. Väg-beläggning i kontrasterande färg eller struktur, kanter och täcken är exempel på ledstråk med vars hjälp det blir lättare att orientera sig. God, jämn och bländfri belysning ökar tillgängligheten. Angörings- och parkeringsplatser i närheten av entrén gör byggnader tillgängliga för människor med t.ex. reumatism, hjärt- och lungsjukdomar och cystisk fibros.
Broschyrer, föreskrifter och liknande material som riktar sig till allmänheten ska finnas tillgängliga på kassett och diskett, i lättläst form och på punkt-skrift. Annat informationsmaterial och offentliga handlingar ska tillhanda-hållas i anpassad form på begäran. Ny teknik och snabba avancerade informationssystem underlättar tillvaron för många men riskerar att utestänga andra. Datoriserade system måste vara uppbyggda för att kunna fungera ihop med förstoring, talsyntes och punktskrifts-display. Automatiserade servicesystem måste kompletteras med alternativ service. Automatiska talsvar och tonval utestänger döva.
Policy och planering
Högskolan i Halmstad är det enda lärosäte som har utarbetat ett policyprogram för handikappfrågor med utgångspunkt i FN:s standard-regler. Högskoleverket konstaterar dock att de flesta högskolorna följer den av SAR rekommenderade policyn från 1993. Denna policy utarbetades före tillkomsten av FN:s standardregler och behöver ses över.
Handikappombudsmannen anser att samtliga högskolor, likt Högskolan i Halmstad, bör utarbeta policyprogram för handikappfrågor med utgångspunkt i FN:s standardregler.
Förslag till ändring i högskoleförordningen
Högskoleverket anser att det ansvar som högskolorna har, enligt regleringsbreven, för att studenter med funktionshinder skall nå full delaktighet och jämlikhet i enlighet med FN:s standardregler tydligt bör framgå av förordningstext.
Handikappombudsmannen delar högskoleverkets bedömning.
Enskilda utbildningsanordnare
Högskoleverket konstaterar att de enskilda utbildningsanordnarna (undantaget Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping) inte har något uttalat ansvar för stöd till studenter med funktionshinder. Högskoleverket anser att även de enskilda högskolorna ska få ta del av de medel som Stockholms universitet disponerar som särskilda medel för funktionshindrade studenter. Detta förutsätter att de enskilda hög-skolorna, likt högskolorna med offentlig huvudman, avsätter 0,15 procent av sina anslag för att vid behov ge stöd åt studenter med funktionshinder. Vidare bör de i avtal med staten åta sig att beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder.
Handikappombudsmannen anser att Högskoleverkets förslag stämmer väl överens med den ansvars- och finansieringsprincip som lades fram i 1989 års Handikapputredning. Statsbidragsberättigade enskilda utbildnings-anordnare bör åläggas likalydande ansvar för att studenter med funktions-hinder skall nå full delaktighet och jämlikhet i enlighet med FN:s standardregler som gäller för högskolor med offentlig huvudman.
Ansvar för assistans
Sisus assistans enligt institutets instruktion avser endast rörelsehindrade studenter. Högskoleverket konstaterar att det kan finnas många andra grupper av studenter med funktionshinder som i olika sammanhang kan behöva assistans, till exempel studenter som är synskadade eller har psykiska funktionshinder.
Handikappombudsmannen delar Högskoleverkets bedömning att frågan om assistansberättigade grupper enligt Sisus instruktion bör ses över.
Koncentration av utbildning för döva och hörselskadade studenter till vissa högskolor
Högskoleverket anser det vara orimligt med en lösning som innebär att studenternas valfrihet minskas. Därför måste dagens möjlighet med teckenspråkstolkstöd vid en högskola där man blivit antagen kvarstå. Studenter med dövhet eller hörselskada måste ges möjlighet att välja mellan ett stort utbud av kurser. Det finns ingen anledning att tro att dessa studenters preferenser skulle vara mindre differentierade än övriga studenters. Dessutom måste dessa studenter kunna välja studieort. Handikappombudsmannen instämmer i Högskoleverkets slutsats att det är orimligt att begränsa funktionshindrade studenters möjlighet att välja utbildningar, kurser och studieort.
Av rapporten framgår det att det finns några högskolor (Stockholms universitet och Örebro universitet) som visar intresse för att profilera sig gentemot teckenspråksberoende studenter genom att skapa en teckenspråkig studie- och social miljö. Handikappombudsmannen finner det glädjande att högskolorna börjat se funktionshindrade studenter som resurser värda att konkurrera om.
Att vissa högskolor erbjuder bättre förutsättningar för studenter med funktionshinder får dock inte innebära att andra högskolor ges möjlighet att frånträda sitt ansvar för att studenter med funktionshinder skall nå full delaktighet och jämlikhet i enlighet med FN:s standardregler.
I detta ärende har Handikappombudsmannen Lars Lööw beslutat. Utredare Hans Yngwe har varit föredragande.
HANDIKAPPOMBUDSMANNEN
Lars Lööw
Handikappombudsman
Hans Yngwe
Utredare
