2001-09-19
Dnr 828/2001
YTTRANDE
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm
Att vara med på riktigt (SOU 2001:48)
Handikappombudsmannens (HO) uppgift enligt lag (SFS 1994:749) är att bevaka frågor som rör funktionshindrade personers rättigheter och intressen. Målet för verksamheten skall vara full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionshinder. HO har även till uppgift att utvärdera vilka åtgärder som vidtas för att förverkliga FN: s standardregler för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder.
Sedan årsskiftet 2001 utgör HO även ett nationellt tillgänglighetscenter. Uppgiften innebär att vara ett nationellt rådgivande organ i frågor om tillgänglighet. Tillgänglighetscentret är för närvarande under uppbyggnad.
HO synpunkter på rubricerade avser frågor som myndigheten har att bevaka enligt lag och förordning.
Sammanfattning
- HO vill betona att de lokala och regionala handikapporganisa-tionerna kan utgöra en stor tillgång i arbetet att förbättra förutsättningarna för personer med funktionshinder att delta i den kommunala demokratin.
- HO stöder kommitténs förslag att lyfta fram principen om demokrati i kommunallagens inledningsparagraf.
- HO vill med kraft betona vikten av att beakta tillgänglighetsaspekter för människor med funktionshinder i den snabba tekniska utveckling-en och användningen av IT i de demokratiska processerna.
- HO stöder kommitténs förslag att införa en rätt till skälig ersättning för nödvändiga reskostnader som uppstår för förtroendevalda med funktionshinder när de fullgör sina uppdrag. HO stöder även förslagen om att fullmäktige och nämnder ska verka för att personer med funktionshinder kan delta på lika villkor i handläggningen av ärenden.
- HO stöder liksom Kommittén förslaget från Offentlighets- och sekretesskommittén, som om det genomförs skulle innebära en skyldighet för myndigheter att lämna ut elektroniskt lagrad information.
- HO förutsätter att framtida direktiv om det samlade greppet på diskriminering, omfattar ett uppdrag om hur förbud mot diskrimi-nering på grund av brister i tillgänglighet för människor med funktionshinder kan rättsligt regleras.
Inledande synpunkter
I den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (Prop.1999/2000:79, 1999/2000:SoU14) läggs grunden för den nya svenska handikappolitiken. Det slås fast att människor med funktions-hinder är medborgare med lika rättigheter och skyldigheter som andra medborgare. Hinder för funktionshindrade människors rätt att delta fullt i samhällslivet ska därför rivas. För att åstadkomma detta ska politiken successivt förändras och bedrivas ur ett medborgarperspektiv. FN:s standardregler och andra dokument om mänskliga rättigheter (MR) är därför en viktig utgångspunkt.
FN:s standardregler slår bland annat fast betydelsen av att fortlöpande ha kontakt med handikapporganisationerna och säkerställa att de kan delta i utformningen av den allmänna politiken. Kommittén lyfter inte särskilt fram handikapporganisationerna. HO vill därför betona att de lokala och regionala handikapporganisationerna kan utgöra en stor tillgång i arbetet att förbättra förutsättningar för personer med funktionshinder att delta i den kommunala demokratin. Det krävs dock att kommuner och landsting stödjer organisationerna lokalt.
3. Demokrati som princip lyfts in i grundlagen
HO stöder kommitténs förslag att lyfta fram principen om demokrati i kommunallagens inledningsparagraf. Förutom de motiv som kommittén lyfter fram, anser HO att det ligger i linje med uttalandet i den nationella handlingsplanen att: ”handikappolitik ytterst handlar om demokrati”.
HO anser att den kommunala självstyrelsen behöver vägas mot demokratiska värden. Den kommunala självstyrelsen ska inte kunna få företräde framför mänskliga rättigheter. Både Handikappreformen och Psykiatrireformen som syftar till att stärka individens rättigheter i ett decentraliserat system har dock varit behäftade med brister i det kommunala genomförandet. Reformerna har på sina håll präglats av en kommunal ovilja samt lag- och domstolstrots. I den kommunala själv-styrelsens namn har företrädare för kommunernas intressen kritiserat den ”detaljstyrning” som innefattar en rätt för människor att få rätten till grundläggande behov av stöd och service prövade i domstol. HO anser att ett sådant synsätt innebär att mänskliga rättigheter devalveras till förhandlingsbara kommunala förmåner, vilket är till nackdel för demokratin.
Att det krävs åtgärder för att förebygga och bekämpa den diskriminering som blir följden av att de demokratiska arenorna inte fullt ut är tillgängliga för människor med funktionshinder, ger ytterligare argument för att lyfta in principen om demokratin i kommunallagen.
8 De förtroendevalda och informationstekniken
Ur ett rättighets- och demokratiperspektiv är det viktigt att alla kan använda olika tekniker. HO vill därför med kraft betona vikten av att beakta tillgänglighetsaspekter för människor med funktionshinder i den snabba tekniska utvecklingen och användningen av IT i de demokratiska processerna. Det betyder att tekniken bör utnyttjas för att skapa möjligheter för funktionshindrade.
En hemsida som skapas utan att se till funktionshindrades behov riskerar exempelvis att leda till större ojämlikhet i förhållande till andra grupper. När det gäller användbarhet och tillgänglighet är det också viktigt att beakta att andra IT-system, t.ex. talsvarssystem kan utestänga människor med olika funktionshinder. Döva kan exempelvis inte använda talsvars-teknik. Synskadade kan inte ta del av visuell information. Om inte systemen är tillgängliga för alla är risken stor att människor med funktionshinder blir diskriminerade. En design för alla är därför en viktig ledstjärna i den framtida utvecklingen, vilket också EU lyft fram i olika sammanhang.
För tillgänglighet på webben är det mycket viktigt att utformningen sker enlig de riktlinjer som WAI (World Accessibility Initiative) har utfärdat. I eEurope-programmet som minister-rådet har beslutat om, ingår som ett mål att dessa riktlinjer ska beslutas gälla för offentliga hemsidor. Något konfirmerande ställningstagande har dock inte skett i Sverige. HO anser att det är mycket angeläget att regeringen snarast behandlar frågan.
9 Personer med funktionshinder
Kommittén redovisar förtjänstfullt fysiska och praktiska hinder för människor med funktionshinder att delta i den kommunala demokratin.
HO stöder kommitténs förslag att införa en rätt till skälig ersättning för nödvändiga reskostnader som uppstår för förtroendevalda med funktionshinder när de fullgör sina uppdrag.
HO stöder även förslagen om att fullmäktige och nämnder ska verka för att personer med funktionshinder kan delta på lika villkor i handläggningen av ärenden.
HO stöder liksom Kommittén förslaget från Offentlighets- och sekretess-kommittén, som om det genomförs skulle innebära en skyldighet för myndigheter att lämna ut elektroniskt lagrad information.
HO är dock övertygad om att det kommer att krävas ytterligare åtgärder för att förebygga och bekämpa den diskriminering som människor med funktionshinder utsätts för när de grund av brister i tillgänglighet inte kan delta fullt ut i den kommunala demokratin. En viktig aspekt på detta är att en person med funktionshinder idag endast kan få eventuell diskriminering prövad rättsligt inom ramen för arbetslivet.
HO anser att det å ena sidan krävs ett planinriktat arbete för att undan-röja brister i tillgänglighet, som kommitténs också betonar. Å andra sidan behöver individen i större utsträckning ges möjlighet att få eventuell diskriminering rättsligt prövad. HO förutsätter därför att de aviserade tilläggsdirektiven till Diskrimineringsutredningen 2000 om det samlade greppet på diskriminering, omfattar ett uppdrag om hur diskriminering på grund av brister i tillgänglighet för människor med funktionshinder kan rättsligt regleras.
I detta ärende har Handikappombudsman Lars Lööw beslutat. Kanslichef Hans von Axelson har varit föredragande.
HANDIKAPPOMBUDSMANNEN
Lars Lööw
Handikappombudsman
Hans von Axelson
Kanslichef
