2001-12-20
Dnr 1187/2001
YTTRANDE
Näringsdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Angående Departementspromemorian Alla lika olika – mångfald i arbetslivet (Ds 2000:69) Ert dnr N/2001/2903/A
Handikappombudsmannen (HO) har erhållit ovan rubricerad rapport och promemoria på remiss. HO inger med anledning härav följande yttrande.
Enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen har ombudsmannen till uppgift att bevaka frågor som rör funktionshindrade personers rättig-heter och intressen. Målet för verksamheten ska vara full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktions-hinder.
9.2.1. En lag, en ombudsman?
HO väljer att kommentera detta avsnitt särskilt även om förslagen inte omfattas av remissen. De frågor som behandlas i avsnittet är av central betydelse för HO:s verksamhet. HO vill understryka promemorians ut-gångspunkt, att syftet med diskrimineringslagstiftning måste vara att slå vakt om de mänskliga rättigheterna och inte att skydda vissa ”grupper”. HO instämmer i att dagens diskrimineringslagstiftning i Sverige inte avspeglar detta förhållande. HO anser att skyddet mot diskriminering ska vara enhetligt, oberoende av diskrimineringsgrund eller i vilket samman-hang diskrimineringen förekommer. Detta samlade grepp på diskrimi-neringslagstiftningen utgör utgångspunkten inför en förutsättningslös diskussion om ombudsmannainstitutionernas framtida roll.
Sammanfattning
HO välkomnar utgångspunkten att funktionshinder ingår i begreppet mångfald – det är en förutsättning för ett trovärdigt mångfaldsarbete. Aktuell statistik visar att funktionshindrade har en lägre sysselsättnings-grad än totalbefolkningen. Det finns även brister vad gäller arbetsmiljö varför HO välkomnar förslaget att Arbetsmiljöverket ska prioritera arbets-miljön för personer med funktionshinder. HO anser även att dagens otillgängliga samhälle försvårar eller omöjliggör för personer med funktionshinder att verka i arbetslivet.
HO instämmer i att staten och den offentliga sektorn har en mycket viktig roll som föredöme i strävan mot mångfald i arbetslivet. För statliga myndigheter finns sedan den 1 september 2001 en skyldighet att beakta de handikappolitiska målen, bland annat målet om en samhällsgemenskap med mångfald som grund.
Ökad lönsamhet som en effekt av mångfaldsarbete är i och för sig viktigt att framhålla i de fall de kan beläggas men det får, enligt HO:s mening, aldrig framstå som det huvudsakliga argumentet för mångfaldsarbete. HO välkomnar att begreppet ”arbetshandikapp” ifrågasätts. HO föreslår att en utredning snarast tillsätts med syfte att ta fram ändamålsenliga begrepp inom arbetsmarknadspolitiken.
Mångfald och funktionshinder
Promemorian har utgångspunkten att funktionshinder ingår i begreppet mångfald. HO instämmer i detta och vill understryka vikten av att detta synsätt får genomslag på hela arbetsmarknaden. Det är fortfarande inte ovanligt att begreppet mångfald av både privata och offentliga aktörer enbart förknippas med etnisk mångfald. HO anser att ett mångfaldsbete som måste inkludera personer med funktionshinder för att få någon trovärdighet.
Funktionshindrade i arbetslivet
Sedan promemorian färdigställdes har aktuell statistik om funktions-hindrades situation i arbetslivet tillkommit, nämligen SCB:s undersökning Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning – 4:e kvartalet 200 (IAM 2001:3). Undersökningen visar att en dryg femtedel av befolkningen i arbetsför ålder har något funktionshinder. Sysselätt-ningsgraden är lägre för funktionshindrade, 67 %, än för totalbefolkningen, 75 %. Bland funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga är endast 56 % sysselsatta. Undersökningen visade också på alarmerande resultat vad gäller funktionshindrades arbetsmiljö. Av de sysselsatta med funktions-hinder som också uppgivit att de har nedsatt arbetsförmåga behöver tre av fyra något slag av hjälp eller anpassning av arbetsförhållanden för att kunna förvärvsarbeta. Vanligast är behov av anpassade arbetsuppgifter, anpassad arbetstid och anpassat arbets-tempo. Mellan 30 och 40 procent av de sysselsatta behöver denna typ av anpassning. Men omkring en tredjedel får inte det stöd eller den anpassning som de anser sig behöva.
HO anser att undersökningen visar att funktionshindrades arbetsmiljö inte är tillfredställande. HO välkomnar därför förslaget i promemorian att Arbetsmiljöverket ska få i uppdrag av regeringen att prioritera frågor som rör arbetsmiljö för personer med funktionshinder. HO vill understryka att en fullgod arbetsmiljö är en förutsättning för att uppnå mångfald i arbetslivet för personer med funktionshinder.
Tillgänglighet en förutsättning för mångfald
I promemorian anges att dålig tillgänglighet i samhället i stort, t.ex. bristande anpassning av kollektivtrafiken, kan hindra personer med funktionshinder från att fungera i arbetslivet. HO instämmer i detta men efterlyser en djupare analys. HO anser att dagens otillgängliga samhälle försvårar eller omöjliggör för personer med funktionshinder att verka i arbetslivet. Det kan gälla otillgängliga skollokaler som medför att färre funktionshindrade skaffar sig en för arbetsmarknaden adekvat utbildning. Även bristfälligheter vad gäller information i tillgänglig form kan försvåra för funktionshindrade att nå kunskap om vilka arbetstillfällen som finns. HO anser att de tillgänglighetsåtgärder som föreslås i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken är av central betydelse för att uppnå ett arbetsliv präglat av mångfald.
Statliga myndigheter och mångfald
HO instämmer i att staten och den offentliga sektorn har en mycket viktig funktion som föredöme i strävan mot mångfald i arbetslivet. I rapporten föreslås att regeringen bör överväga möjligheten att låta myndigheternas ansvar för att vidta aktiva åtgärder för att öka och tillvarata mångfalden i kompetensförsörjningen tydligt framgå av verksförordningen. Enligt HO:s mening bör det därvid av verksförordningen även framgå ett ansvar för myndigheterna att aktivt motverka diskriminering. Exempelvis kan i verksförordningen åläggas ett ansvar för verkschefen att tillse att personalen har en god kännedom om diskrimineringslagstiftningen.
På handikappområdet gäller från den 1 september 2001 förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken. I förordningen anges bland annat att myndigheter under regeringen ska utforma och bedriva sin verksamhet med beaktande av de handikappolitiska målen. Med detta avses de mål för handikappoli-tiken som finns i den nationella handlingsplan för handikappolitiken som antogs av riksdagen år 2000. Det första av dessa handikappolitiska mål är ”En samhällsgemenskap med mångfald som grund”. HO kan konstatera att statliga myndigheter därmed har en skyldighet att utforma och bedriva sin verksamhet med beaktande av att ett trovärdigt mångfaldsarbete även innefattar personer med funktionshinder.
Ett sätt för statliga myndigheter att följa förordningen kan vara att vid rekrytering av ny personal tydligt i sin rekryteringsannonsering ange att man välkomnar sökande oberoende av funktionshinder, kön, etnicitet, och sexuell läggning. Denna typ av åtgärd är enkel och ger tydliga signaler till både arbetssökande och andra att diskriminering inte accepteras och att mångfald bland medarbetarna med avseende på bl.a. funktionshinder värdesätts. Som exempel på att så inte är fallet idag kan nämnas Rege-ringskansliets rekryteringsannonser under hösten år 2001. I annonserna anges att Regeringskansliet vill ta till vara de kvaliteter som en jämn könsfördelning och etnisk och kulturell mångfald tillför verksam-heten. Enligt HO:s mening finns det ingen anledning att utesluta funktionshinder – eller sexuell läggning – i en sådan annonsformulering.
Mångfald och ekonomisk lönsamhet
Ökad lönsamhet som en effekt av mångfaldsarbete är i och för sig viktigt att framhålla i de fall det kan beläggas, men det får enligt HO:s mening aldrig framstå som det huvudsakliga argumentet för mångfaldsarbete. Den ekonomiska betydelsen av mångfald i arbetslivet är, vilket anges i rapporten, fortfarande en relativt ny fråga och forskningen i ämnet är än så länge inte så omfattande. Det finns för närvarande få vetenskapliga belägg för att mångfald är ekonomiskt lönsamt för enskilda företag eller andra arbetsgivare.
Enligt HO:s mening är det absolut nödvändigt att i stället anlägga perspektivet att rätten till likabehandling är en grundläggande mänsklig rättighet, och att denna rättighet omfattar alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning. Det grundläggande motivet för arbetet med mångfald måste vara - vilket inte nog kan betonas - att slå vakt om principen om alla människors lika värde. De ekonomiska argumenten, i de fall de överhuvudtaget är relevanta, är i vart fall sekundära.
”Arbetshandikapp”
I promemorian föreslås att begreppen arbetshandikapp och nedsatt arbetsförmåga måste klargöras och få en entydig innebörd inom arbets-marknadspolitiken. HO välkomnar att begreppet arbetshandikapp ifråga-sätts. Handikapp uppstår i mötet mellan samhället och en individ med funktionshinder; handikapp är således inte en egenskap hos individen och det är därför inte adekvat att tala om ”arbetshandikappade”. HO föreslår att en utredning snarast tillsätts med syfte att ta fram ändamålsenliga begrep inom arbetsmarknadspolitiken.
I detta ärende har beslut fattats av Lars Lööw. Arbetsrättsjurist Torbjörn Andersson har varit föredragande.
HANDIKAPPOMBUDSMANNEN
Lars Lööw
Handikappombudsman
Torbjörn Andersson
Arbetsrättsjurist
