2003-06-12
Dnr 2003/0195
YTTRANDE
Utbildningsdepartementet
eva.anderson@education.ministry.se
Yttrande över betänkandet (SOU 2002:120) Åtta vägar till kunskap. En ny struktur för gymnasieskolan.
Handikappombudsmannens uppgift enligt lag (SFS 1994:749) är att bevaka frågor som rör funktionshindrade personers rättigheter och intressen. Målet för verksamheten skall vara full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnads-villkor för personer med funktionshinder. Utbildning är en mänsklig rättighet. Denna rätt fastslås i internationella dokument om mänskliga rättigheter som Sverige förbundit sig att följa. Ett av dessa dokument är Barnkonventionen, i vilken principen om icke-diskriminering är en av grundprinciperna. I uppräkningen av diskrimineringsgrunder finns funktionshinder, vilket är unikt för denna konvention.
Barnkonventionen framhåller att utbildning ska ges på grundval av lika möjlighe-ter. Detta har tre olika aspekter. Det innebär ett förbud mot diskriminering i ut-bildningen. Det innebär också att utbildningen ska göras tillgänglig för barn i behov av särskilt stöd på ett sätt som tar hänsyn till deras behov, med andra ord att rätten till stöd ingår i barnets rättigheter. För det tredje innebär det att utbildning-en ska vara likvärdig ur kvalitetssynpunkt, oberoende av var i ett land den tillhandahålls.
En annan av Barnkonventionens grundprinciper är barnets rätt till utveckling. Konventionen framhåller att utbildningen bl.a. ska syfta till att "utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga". Rätten till utbildning innehåller inte enbart en rätt att få delta i undervisning, utan också en rätt till kunskap och personlig utveckling.
Människor med funktionshinder har ofta en sämre position på arbetsmarknaden, sämre utbildning och sämre ekonomi än den genomsnittlige med borgaren. Grun-den för utjämning av olikheter i levnadsvillkor för människor med funktionshinder är en konsekvent tillämpning av de internationella dokumenten om mänskliga rättigheter. Skolan har ett stort ansvar för att förbereda barn för deltagande i samhället och demokratin i stort. Handikappombudsmannens synpunkter på rubricerade material avser frågor som myndigheten har att bevaka enligt lag och förordning.
Sammanfattning
HO välkomnar det inkluderande synsätt som kommittén anger som utgångspunkt för den nya strukturen för gymnasieskolan.
HO är dock mycket kritisk till att situationen för elever med funktionshinder inte är medtagen i kapitlet om erfarenheter av dagens gymnasieskola. Detta gäller även för det i utredningen centrala kapitlet Den framtida gymnasieskolans struktur.
HO är vidare mycket kritisk till att situationen för elever med funktions-hinder som har individuella program inte har följts upp och utvärderats.
HO välkomnar förslagen om skärpta regler (inklusive överklagbarhet) för rätt till stöd i gymnasieskolan. Detta gäller även för det utvidgade kravet på innehåll i de individuella planerna.
HO är vidare positiv till den föreslagna bestämmelsen om utvecklings-samtal samt till förslaget om kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar som inte går i gymnasieskolan. HO är positiv till förslaget om preliminär antagning, men anser att detta måste preciseras närmare.
Allmänna synpunkter
HO välkomnar det inkluderande synsätt som anges som kommitténs utgångspunkt för den nya strukturen för gymnasieskolan (s. 193 f).
HO kan dock konstatera att Gymnasiekommittén avvaktar Carlbeck-kommitténs redovisning angående möjligheterna för elever med utvecklingsstörning att gå i gymnasieskolan i stället för i gymnasie-särskolan. HO vill i detta sammanhang understryka att elever med utvecklingsstörning bara utgör en del av alla elever med funktionshinder. Trots detta kan HO konstatera att situationen för elever med funktions-hinder i gymnasieskolan inte är omnämnd i kapitlet om erfarenheter av dagens gymnasieskola som redovisas i utredningen (kapitel sex). Detta gäller även för det i utredningen centrala kapitlet Den framtida gymnasie-skolans struktur (kap. nio). HO anser att detta är mycket olyckligt och att det ytterligare befäster den särbehandling som elever med funktionshinder är utsatt för beträffande värdegrundsarbetet för bl.a. gymnasieskolan.
Värdegrundsarbete i gymnasieskolan är bara ett exempel på hur elever med funktionshinder särbehandlas. De problem som elever med funktions-hinder möter i den svenska skolan idag kan inte enbart relateras till den enskilda elevens peda-gogiska undervisningssituation. Problemen består också i att skolan inte alltid förmår skapa förutsättningar för alla elevers deltagande - följden blir ibland utestängning och diskriminering. T.ex. visar en undersökning som HO genomfört år 2000 att bara sex av tio gymnasie-skolor är tillgängliga för elever, lärare och föräldrar med rörelsehinder. Vidare mottar HO kontinuerligt anmälningar om bl.a. brister i tillgängligheten vid landets gymnasieskolor.
HO konstaterar vidare att utredningen inte har följt upp och utvärderat utveck-lingen och utbildningen för elever med funktionshinder som har individuella pro-gram. Detta är särskilt anmärkningsvärt då det på sidan 288 i utredningen anges att "Kommittén har, i sina kontakter, med skolor fått vissa indikationer på att situationen för dessa elever är otillfreds-ställande och att det uppfattas som svårt att erbjuda en uppläggning av studierna som håller hög kvalitet och som motsvarar dessa elevers behov." Vidare anges i utredningen "att det saknas uppgifter om hur många elever med funktionshinder som idag har ett individuellt program". Mot bakgrund av detta är HO mycket kritisk till att utredningen har stannat vid ovan nämnda konstateranden beträffande omfattningen av och situationen för elever med funktionshinder som har individuella program.
HO välkomnar förslagen om skärpta regler (inklusive överklagbarhet) för rätt till stöd i gymnasieskolan. Detta gäller även för det innehåll som föreslås i de indivi-duella planerna. HO är vidare positiv till den föreslagna bestämmelsen om utvecklingssamtal samt till förslaget om kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar som inte går i gymnasieskolan. HO anser att förslaget om preliminär antagning är bra. Det måste dock preciseras hur länge en elev kan vara preliminärt antagen. Vidare måste det belysas närmare i vilka situationer en elev ska vara preliminärt antagen på ett nationellt program respektive ha ett individuellt program.
I detta ärende har kanslichefen Hans von Axelson beslutat. Juristen Anton Svensson har varit föredragande. I ärendets beredning har även verksamhetsansvarig jurist Jenny Olausson deltagit.
HANDIKAPPOMBUDSMANNEN
Hans von Axelson
Kanslichef
Anton Svensson
Jurist
