Några säkra uppgifter om hur många människor i Sverige som har något funktionshinder finns inte. Ett skäl till det är att definitionen av funktions-hinder kan variera. I Sverige används i regel breda och miljörelaterade definitioner. Ett exempel är "att en person har någon fysisk eller psykisk sjukdom eller skada vilken i samspel med omgivningen vållar problem i den dagliga livsföringen" (denna definition används bland annat av SCB).
Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Statistiska Centralbyrån (SCB) säger nästan en miljon mellan 16 och 64 år själva att de har någon form av funktionshinder eller funktionsnedsättning. Drygt en halv miljon bedömer dessutom att deras arbetsförmåga är nedsatt.
Olika myndigheter sammanställer statistik om situationen för personer med funktionshinder. Här har vi valt att presentera statistik från AMS och SCB om funktionshindrades situation på arbetsmarknaden (fjärde kvartalet 2006).
Arbetslivet
Personer med funktionshinder på arbetsmarknaden
- Cirka 16 procent av befolkningen uppger att de har något funktionshinder eller funktionsnedsättning.
- 67 procent av dem som har ett funktionshinder deltar i arbetskraften, jämfört med 78 procent av befolkningen totalt.
- Andelen personer med funktionshinder är större inom den kommunala sektorn.
- Liksom i befolkningen i stort arbetar människor med funktionshinder främst i den privata sektorn. Det är dock stor skillnad mellan kvinnor och män. Det är cirka 65 procent av kvinnorna och 83 procent av männen som är sysselsatta inom den privata sektorn. Fler kvinnor med funk-tionshinder än män arbetar inom kommun och landsting.
- Andelen företagare med funktionshinder motsvarar genomsnittet för befolkningen. Knappt var tionde sysselsatt är egen företagare.
- Personer med funktionshinder som har en sysselsättning arbetar deltid i större utsträckning än befolkningen totalt. Fler än var tredje person med funktionshinder (34 procent) arbetar deltid, jämfört med var fjärde (24 procent) av totalbefolkningen. Kvinnor med funktions-hinder arbetar deltid i större utsträckning än män.
- 6,2 procent av dem som har ett funktionshinder är arbetslösa. För dem som också har nedsatt arbetsförmåga är andelen högre, 8,7 procent. För människor utan funktionshinder ligger arbetslösheten på 4,3 procent.
Nedsatt arbetsförmåga
- 10 procent av befolkningen, drygt en halv miljon, mellan 16 och 64 år uppger att deras arbetsförmåga är nedsatt på grund av funktionshinder. Sex av tio av de som har funktionshinder bedömer att de har nedsatt arbetsförmåga.
- I den sysselsatta befolkningen uppger 13 procent att de har funktionshinder.
- Fem av tio sysselsatta med funktionshinder uppger att deras arbetsförmåga är nedsatt.
- Bland de personer med funktionshinder som har nedsatt arbetsförmåga deltar 57 procent i arbetskraften.
Anpassad arbetssituation
- Tre fjärdedelar av de sysselsatta med funktionshinder (75 procent) uppger att de har behov av åtminstone någon anpassning av arbetsförhållandena.
- Nästan 40 procent av de sysselsatta med nedsatt arbetsförmåga behöver anpassade arbetsuppgifter, anpassad arbetstid eller anpassat arbetstempo.
- Nästan var fjärde av de sysselsatta med nedsatt arbetsförmåga (23 procent) har behov av något hjälpmedel.
- Totalt sett har 87 procent av männen och 82 procent av kvinnorna som behöver någon anpassning av sina arbetsförhållande för att kunna jobba fått det.
- Män får sina behov av anpassat arbetstempo tillgodosedda i större utsträckning än kvinnor.
Diskriminering i arbetslivet
- Var femte sysselsatt med funktionshinder som har nedsatt arbets-förmåga, 21 procent, uppger att de har utsatts för någon form av diskriminering i arbetslivet under den senaste femårsperioden (2001-2006).
- 5 procent uppger att de under den senaste femårsperioden på grund av sin nedsatta arbetsförmåga inte har fått ett jobb som de sökt och haft tillräckliga meriter för.
- Drygt 5 procent av de sysselsatta med nedsatt arbetsförmåga uppger att de under de senaste fem åren inte kunnat delta i utbildning som arbetsgivaren ordnat, därför att utbildningen inte har anpassats.
- 7 procent av de med nedsatt arbetsförmåga uppger att de har blivit osakligt behandlade vid lönesättning.
- Drygt 3 procent av de med nedsatt arbetsförmåga uppger att de har blivit förbigångna när de sökt avancemang på sitt arbete.
Uppgifterna är hämtade ur AMS och SCB:s rapport "Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet 2006", som är en tilläggsundersökning till de så kallade AKU-undersökningarna (arbetskraftsundersökning).
Anmälningar till HO om diskriminering i arbetslivet
HO har ansvar för att bevaka lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. HO tar emot anmälningar från personer med funktionshinder som anser sig ha blivit diskriminerade i arbetslivet på grund av funktionshinder. Sedan lagen trädde i kraft 1999 och fram till 2008-02-27 har HO fått in 373 anmälningar.
Utbildning
- Var fjärde person med funktionshinder har enbart grundskole-utbildning jämfört med var femte i befolkningen totalt.
- Personer med funktionshinder har oftare enbart gymnasial utbildning än personer utan funktionshinder (49,5 respektive 44 procent).
- Var femte person med funktionshinder (24 procent) har en efter-gymnasial utbildning jämfört med var tredje av dem som inte har något funktionshinder (34,3 procent).
- Andelen personer med funktionshinder som har eftergymnasial utbildning har ökat från 14-24 procent mellan 1996 och 2006.
- Bland personer med funktionshinder som har nedsatt arbetsförmåga har ungefär var femte (19,4 procent) eftergymnasial utbildning.
Uppgifterna är hämtade ur AMS och SCB:s rapport "Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden - 4:e kvartalet 2006", som är en tilläggsundersökning till de så kallade AKU-undersökningarna (arbetskraftsundersökning).
Anmälningar till HO om diskriminering i skolan
Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har funnits sedan första april 2006. Genom lagen har skolan fått ett tydligare ansvar att motverka och förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Om skolan inte tar sitt ansvar kan man anmäla diskriminering på grund av funktionshinder till HO. Sedan lagen trädde i kraft fram till 2008-02-27 har HO tagit emot omkring 60 anmälningar som rör skolan.
Anmälningar till HO om diskriminering i högskolan
HO har också tillsyn över lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Syftet med lagen är att främja lika rättigheter för studenter och sökande inom högskolan och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder. Sedan lagen trädde i kraft 2002 till 2008-02-27 har HO fått in 64 anmälningar.
Läs mer om antalet anmälningar till HO
