Remissyttrande
2008-07-04
Dnr 2008/0692
Aktbilaga 2
Kulturdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Betänkandet Värna språken – Förslag till språklag
(SOU 2008:26)
Handikappombudsmannens (HO:s) uppgift är enligt lag (1994:749) att bevaka frågor som rör funktionshindrade personers rättigheter och intressen. Målet är full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionshinder.
HO:s huvuduppgift är att förebygga och bekämpa diskriminering enligt lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lag (2003:307) om förbud mot diskriminering och lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
HO:s synpunkter på betänkandet rör frågor som myndigheten har att bevaka enligt lag och förordning.
Sammanfattning
HO är i stort positiv till utredningens förslag till språklag. HO delar helt uppfattningen att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det är också värdefullt att förslaget betonar det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk.
För att motverka diskriminering av personer med funktionshinder anser HO att utredningen också borde lyfta fram rätten till språk och information i alternativa format, som till exempel på lättläst svenska, punktskrift eller inläst på kassett/CD. Det handlar om att alla ska kunna vara delaktiga i samhället på lika villkor.
Det är glädjande att utredningen lyfter fram människor med funktions-hinder som är i behov av teckenspråk för sin kommunikation, som till exempel döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade med flera.
HO delar utredningens uppfattning om att det svenska teckenspråket ska jämställas med minoritetsspråken. Det är också positivt att förslaget lyfter fram att det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda och främja det svenska teckenspråket.
Rätten till språk
HO är i princip positiv till utredningens förslag om språklag. HO delar helt utredningens uppfattning om att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
Det är också positivt att förslaget betonar rätten till språk och det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk. Det är viktigt att människor inte utestängs från att ta del av samhällsinformation. Som det uttrycks i utredningen:
”För samhället är tillgången till information på ett språk som var och en förstår ytterst en demokratifråga.” Ur Värna språken – förslag till en ny språklag, sid 40.
HO anser att utredningen även borde framhålla att samhällsinformation måste vara tillgänglig för alla oavsett funktionshinder.
En förutsättning för att för att alla ska kunna ta del av information är att språket är enkelt och begripligt. För att informationen ska vara tillgänglig för alla krävs dessutom att den kan tas fram i alternativa format. Det innebär bland annat att människor vid behov ska ha rätt att få information till exempel på lättläst svenska, punktskrift eller inläst på kassett /CD. Det kan handla om att en person med en synskada vill ta del av informationen på punktskrift eller att en elev med dyslexi behöver ett läromedel inläst på CD.
Redan idag finns förordning (SFS 2001:526) som framhåller de statliga myndigheternas ansvar för att göra sin information tillgänglig för personer med funktionshinder. Utifrån de riktlinjer för tillgänglighet som tagits fram ska myndigheterna bland annat vid behov och efter beställning ta fram informationen i alternativa format. HO anser att detta skulle behöva utvidgas till att gälla all information i offentlig verksamhet.
I dag är det inte självklart att till exempel domstolarna vid behov tar fram domar i alternativa format. HO tog för ett par år sedan emot en anmälan från en man som hade begärt att få en dom från Länsrätten inläst på kassett. Länsrätten meddelade mannen att de inte hade några skyldigheter att erbjuda alternativa format. HO har tagit emot flera liknande anmälningar.
I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning betonas rätten att få tillgång till information och kommunikation på samma villkor som andra. För att kunna utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten är det också viktigt att kunna sprida idéer på lika villkor som andra och genom alla former av kommunikation. Konventionen lyfter också fram att länderna ska underlätta inlärning av punktskrift, alternativ skrift, förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation (artikel 24).
Det är positivt att utredningen tar upp frågan om strukturell särbe-handling. HO håller med om att systematisk över- och underordning även drabbar personer med funktionshinder.
För att motverka diskriminering av personer med funktionshinder anser alltså HO att det är viktigt att poängtera rätten till språk i alternativa former, så kallade alternativa format. Det handlar om rätten att såväl få tillgång till, som att lära sig, utveckla och använda språket i alternativa format. Detta är en förutsättning för att många människor med funktions-hinder på lika villkor som andra ska kunna utbyta information, uttrycka sin mening och vara delaktiga i samhället.
I § 6 står att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenska används och utvecklas.
HO anser att utredningen här skulle kunna lyfta fram att det både handlar om det talade och skrivna språket, samt användningen och utvecklingen av de alternativa formaten, som till exempel punktskrift.
Teckenspråk
Det är glädjande att utredningen lyfter fram människor med funktions-hinder som är i behov av teckenspråk för sin kommunikation, som till exempel döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade med flera.
HO delar utredningens uppfattning om att det svenska teckenspråket ska jämställas med minoritetsspråken. Det är också positivt att förslaget lyfter fram att det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda och främja det svenska teckenspråket.
I övrigt har HO inga synpunkter på förslaget.
I detta ärende har vikarierande handikappombudsman Torbjörn Andersson beslutat. Informatör Kristina Wassén har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har även informationschef Anneli Joyce deltagit.
HANDIKAPPOMBUDSMANNEN
Torbjörn Andersson
vik handikappombudsman
Kristina Wassén
Informatör
