Stockholm den 14 maj 2008
Delbetänkande: Opinionsbildande verksamhet och små myndigheter (SOU 2007:107).
Sammanfattning
Handikappombudsmannen, HO, delar i stort kommitténs slutsatser och förslag.
HO är helt enig med kommittén om att det är svårt att dra en skarp gräns mellan informationsverksamhet och opinionsbildning. HO delar kommitténs slutsats om att myndigheternas opinionsbildande verksamhet, i enlighet med kommitténs definition, inte går att reglera genom generella bestämmelser.
HO anser, liksom kommittén, att informationsverksamheten är en viktig del i myndigheternas arbete.
HO delar kommitténs uppfattning om att opinionsbildande arbete i en tillfällig kommitté måste ha precisa anvisningar och framhåller vikten av tydliga mål som kan utvärderas och följas upp. HO anser att det är betydelsefullt med långsiktighet i arbetet och att det därför från början klargörs hur information, uppgifter och erfarenheter förs vidare när den tillfälliga kommittén slutfört sitt uppdrag.
HO anser att sårbarheten hos små myndigheter vad gäller personal inte ska underskattas.
HO stöder kommitténs förslag om att minska den administrativa bördan genom förenkling och verksamhetsanpassning. HO stöder också förslaget om att utveckla den administrativa servicen.
Opinionsbildande verksamhet / Kommunikation
Förvaltningskommittén har valt att definiera opinionsbildning som en extern informationsaktivitet riktad mot allmänheten i syfte att aktivt påverka dess kunskaper, attityder och beteenden i en viss riktning. Det är en vidare definition än till exempel Nationalencyklopedins förklaring ”försök till påverkan av de (politiska) åsikterna hos en större grupp”. Kommitténs val av definition ligger nära Informationsföreningens avgränsning av kommunikation som ”processen av budskap som bygger på interaktivitet bland dem som deltar i processen och som ska leda till någon form av attityd, eller till ett förhållningssätt”.
HO:s information/kommunikation syftar till att ge människor med funktionshinder kunskap om vad lagarna som skyddar mot diskriminering innebär och hur man kan göra en anmälan till oss. Ett annat syfte är att informera om hur diskriminering kan förebyggas. Utgångspunkten för de informationsinsatser som görs är myndighetens uppdrag från riksdag och regering.
Syftet och effekten av en kommunikationsinsats om vad lagstiftningen innebär kan vara att en person förändrar sin attityd och därmed sitt beteende. Denna insats skulle alltså med kommitténs definition vara opinionsbildning.
Den information som kommittén inte bedömer som opinionsbildande i detta sammanhang är till exempel ren kungörelse av beslutade lagar och förordningar utan vidare bearbetning. Sådan obearbetad information från en myndighet är dock i de flesta fall inte effektiv eftersom den inte är begriplig för alla läsare.
HO:s erfarenhet är att det är nödvändigt att lägga ner mycket arbete på att skriva informationstexter om lagstiftningen så att de blir begripliga för läsare utan juridiska förkunskaper. En lagtext direkt ur Svensk författningssamling löper stor risk att vara otillgänglig för många läsare. Lagtexterna måste alltså förklaras för att fungera. Det handlar med andra ord om att följa förvaltningslagen (1986:223) om att myndigheter ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt och på att allmänhetens kontakter med myndigheten underlättas genom ett klart och begripligt språk. Enligt §11 i det förslag till ny språklag som nu är på remiss ska ”språket i offentlig verksamhet vara vårdat, enkelt och begripligt”.
I en särskild förordning (2001:526) slås det fast att de statliga myndig-heterna har ett särskilt ansvar för genomförandet av handikappolitiken. Myndigheterna ska bland annat verka för att informationen är tillgänglig för personer med funktionshinder. Det handlar till exempel om att göra det möjligt för personer med funktionshinder att ta del av myndigheternas information och beslut. När informationen finns i olika former, så kallade alternativa format, når den alla som kan vara intresserade. En person som har läs-och skrivsvårigheter kan till exempel föredra att få texten inläst på cd eller kassett. Vilket format det än handlar om anser HO att ett klart och begripligt språk är en grundläggande förutsättning för tillgänglighet.
HO bedömer mot bakgrund av detta att vi har stöd för den typ av opinionsbildning som vår information om lagstiftningen är och delar alltså kommitténs uppfattning om att sådan opinionsbildning ingår i myndigheternas uppdrag.
HO delar kommitténs slutsats om att myndigheternas opinionsbildande verksamhet, i enlighet med kommitténs definition, inte går att reglera genom generella bestämmelser.
HO delar kommitténs uppfattning om att myndigheternas informations-verksamhet, inklusive opinionsbildande sådan är viktig och måste präglas av gott omdöme och god förvaltningssed. HO konstaterar att det är en utmaning att kunna förenkla och anpassa budskap så att de går igenom informationsbruset och når olika målgrupper samtidigt som informationen ska vara saklig, korrekt och nyanserad. En ytterligare komplikation är att lagstiftningen mot diskriminering är svåröverblickbar och inte alltid entydig.
Tillfälliga kommittéer
HO vill lyfta fram att det finns risk för att arbetet i tillfälliga kommittéer inte blir tillräckligt långsiktigt. För att en tillfällig kommittés arbete ska kunna leda till något även på lång sikt måste det från början klargöras hur information, uppgifter och erfarenheter förs vidare när kommittén slutfört sitt uppdrag.
HO delar uppfattningen om att arbetet i en sådan kommitté måste ha precisa anvisningar och framhåller vikten av tydliga mål som kan utvärderas och följas upp.
Ombudsmannens roll
Ombudsmannamyndigheterna har ett särskilt ansvar enligt de så kallade Parisprinciperna (FN:s generalförsamlings resolution A/RES/48/134). Enligt dessa ska medlemsstaterna inrätta nationella institutioner för över-vakningen av de mänskliga rättigheterna. Dessa institutioner ska bland annat sprida information till allmänheten om de mänskliga rättigheterna och fritt kunna ta ställning och delta i debatten.
Regeringen visar i propositionen 2007/08:95 ”Ett starkare skydd mot diskriminering” att man övervägt och är väl medveten om Parisprinciperna och den nya ombudsmannens roll. I propositionen framgår att opinions-bildning och informationsverksamhet som till exempel att medverka i utbildningar, konferenser, möten och mediesammanhang ingår i den nya Diskrimineringsombudsmannens verksamhet liksom att informera och ta initiativ till andra lämpliga åtgärder inom verksamhetsområdet.
Små myndigheter
HO anser att sårbarheten hos små myndigheter vad gäller personal inte ska underskattas. Om en eller flera personer inom en yrkeskategori slutar alternativt begär tjänstledigt samtidigt kan verksamheten påverkas påtagligt. Detsamma gäller om en person som är ensam i sin profession plötsligt slutar.
HO stöder kommitténs förslag om att minska den administrativa bördan genom förenkling och verksamhetsanpassning. HO stöder också förslaget om att utveckla den administrativa servicen med hjälp av till exempel värdmyndigheter och så kallade myndighetshotell.
Beslut i detta ärende har fattats av vik handikappombudsman Torbjörn Andersson efter föredragning av informationschef Anneli Joyce. I den slutliga handläggningen har verksamhetschef Jenny Olausson deltagit.
Torbjörn Andersson
Vik handikappombudsman
Anneli Joyce
Informationschef
