REMISSYTTRANDE
2007-12-20
Dnr 2007/1707
Aktbilaga 2
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm
Tre nya skolmyndigheter
(SOU 2007:79, Ert Dnr U2007/6976/G)
Enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen har Handikappombudsmannen, HO, till uppgift att bevaka frågor som rör rättigheter och intressen för personer med funktionshinder. Målet för verksamheten ska vara full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor.
HO ska även se till att fyra diskrimineringslagar följs; lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
HO:s synpunkter på betänkandet avser frågor som myndigheten har att bevaka enligt lag och förordning.
Sammanfattning
Utbildning är en mänsklig rättighet och ska ges enligt principen om lika möjligheter. Enligt artikel 24 i den nya FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder som Sverige undertecknat den 30 mars 2007 ska konventionsstaterna säkerställa ett inkluderande utbildnings-system med tillgång för elever med funktionshinder till undervisning på hemorten. Skäliga anpassningsåtgärder som utgår från individens behov ska tillhandahållas. Stödet ska ges inom det allmänna utbildningssystemet.
HO vill lyfta fram vikten av att de nya myndigheterna i sitt arbete med normering, kvalitetsgranskning, tillsyn och inspektion beaktar de särskilda behov av stöd och anpassning i olika former som barn och elever med funktionshinder kan ha för att kunna ta del av undervisningen på samma villkor som andra.
HO anser också att beslut om stöd och anpassningsåtgärder till en elev för att denna ska få del av en likvärdig utbildning måste kunna bli föremål för överprövning enligt den nya diskrimineringslagstiftningen.
HO anser att likabehandlingsarbetet enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever måste ses som ett generellt utvecklingsområde som det nya Skolverket fortsättningsvis ska arbeta med. Det är också viktigt att det nära samarbete som funnits mellan diskrimineringsombudsmännen och skolmyndigheterna inklusive Barn- och elevombudet får fortsätta även i den nya organisationen.
HO avstyrker utredningens förslag att lägga sektorsansvaret för handikappfrågorna på Skolinspektionen. HO anser att sektorsansvaret bör ligga kvar på Skolverket som ska ansvara för normering i form av bl.a. styrdokument och nationella prov.
HO vill understryka nödvändigheten av att Barn- och elevombudet i den nya organisationen får behålla sin självständighet gentemot alla skolmyndigheter inklusive Skolinspektionen. HO anser samtidigt att ombudets framtida roll bör utredas ytterligare utifrån de förutsättningar som den nya diskrimineringslagen ger. HO vill betona vikten av att Skolverkets och Skolinspektionens ansvar för generell utveckling, utvärdering och tillsyn inkluderar även situationen för elever med funktionshinder.
HO är av principiella skäl tveksam till en särskild myndighet för special-pedagogik. HO anser att en sådan lösning kan leda till att stöd till elever med funktionshinder särbehandlas i utbildningssystemet. Om en ny stor myndighet för specialpedagogik bildas är det av största vikt att uppdraget endast avser ett verkställande av stödåtgärder för elever med funktionshinder.
HO anser att det är viktigt att staten kan försäkra sig om att utbildningen av teckenspråkstolkar är enhetlig och har en god kvalitet oavsett på vilken skola man studerar. HO saknar i betänkandet en analys från Skolmyndig-hetsutredningen på vilket sätt Folkbildningsrådet kan bidra till en ökad kvalitet och en enhetligare tolkutbildning.
Allmänt
Utbildning är en mänsklig rättighet och ska ges enligt principen om lika möjligheter. Det innebär att barn som har svårigheter i skolarbetet har rätt att få stöd. Utredningen konstaterar att likvärdighet kräver central styrning i form av normering, tillsyn och kvalitetsgranskning samt uppföljning och utvärdering. HO vill här lyfta fram vikten av att det i detta arbete ingår hur förskolan och skolan beaktar de särskilda behov av stöd och anpassning i olika former som barn och elever med funktionshinder kan ha för att kunna ta del av undervisningen på samma villkor som andra. Alla elever med funktionshinder måste ha samma rätt som andra elever till en utbildning av god kvalitet, och samma möjlighet att välja skola, oavsett var i landet man bor. Rätten och möjligheten till en likvärdig utbildning för elever med funktionshinder får inte överskuggas av det friutrymme som föreslås för rektor och lärare vid den enskilda skolan att utveckla den egna verksamheten.
Enligt artikel 24 i den nya FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder som Sverige undertecknat den 30 mars 2007 ska konventionsstaterna säkerställa ett inkluderande utbildningssystem med tillgång för elever med funktionshinder till undervisning på hemorten. Skäliga anpassningsåtgärder som utgår från individens behov ska tillhandahållas och stödet ska ges inom det allmänna utbildningssystemet.
Idag saknas möjlighet att överklaga beslut om stöd till elever med funktionshinder för att uppnå en likvärdig utbildning. En mängd anmälningsärenden som kommer till HO och som avser skolan tvingas myndigheten idag avsluta med en hänvisning till Skolverket eftersom de handlar om bristande stöd- och anpassningsåtgärder. HO ser dock ingen anledning att betrakta ett beslut om rätten till stöd och anpassning som någonting mindre ingripande än andra beslut som kan bli föremål för överprövning. HO anser därför att uteblivna skäliga stöd- och anpassningsåtgärder måste räknas som diskriminering i den nya diskrimineringslag som väntas komma under 2008.
Tre nya skolmyndigheter
HO vill när det gäller de olika myndigheternas uppgifter framhålla följande:
Skolverket
Utredningen delar upp insatserna för skolutveckling i generella insatser som syftar till att påverka utbildningssystemet som helhet och riktade insatser för att påverka en viss huvudman eller skola. Skolverket föreslås få ansvar för vissa generella utvecklingsinsatser medan huvudansvaret för enskilda skolors utvecklingsarbete ska vila på skolorna själva. HO anser att likabehandlingsarbetet enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever måste ses som ett sådant generellt utvecklingsområde som det nya Skolverket ska arbeta med. Detta är också nödvändigt för att försäkra sig om att likabehandlingsarbetet utgör en del av det ordinarie utvecklings- och kvalitetsarbetet i förskola och skola och för att garantera en likvärdig behandling av frågorna i hela landet.
HO har tillsammans med de övriga diskrimineringsombudsmännen, DO, JämO och HomO, haft ett nära och väl fungerande samarbete med Barn- och elevombudet, Skolverket och Myndigheten för skolutveckling kring frågor som rör lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Det är viktigt att detta nära samarbete mellan myndigheterna får fortsätta även i den nya organisationen.
Skolinspektionen
Sektorsansvaret för handikappfrågorna
HO avstyrker utredningens förslag att lägga sektorsansvaret för handikappfrågorna på Skolinspektionen. HO anser att sektorsansvaret bör ligga kvar på Skolverket. Det nya Skolverket ska ansvara för normering i form av bl.a. styrdokument och nationella prov. De får också ansvar för generell utveckling av skolsystemet och ska svara för uppföljning. HO anser att dessa verktyg är nödvändiga för att sektorsmyndigheten ska kunna få genomslag för handikappolitiken i skolsektorn. Sektorsmyndigheternas uppgift är att driva igenom handikappolitiken inom sina respektive samhällsområden. HO anser att vi ännu inte har nått så långt att detta arbete kan ske enbart genom inspektion, kvalitets-granskning och tillsyn.
I betänkandet förs ett resonemang om att det inte skulle vara helt uteslutet att den nya Myndigheten för specialpedagogik får sektorsansvar för handikappfrågorna inom skolan. HO anser till skillnad från utredningen att detta är helt uteslutet. En sådan lösning riskerar att isolera handikappfrågorna från övrigt utvecklings- och uppföljningsarbete. Utvecklingen av stödet till och uppföljningen av situationen för elever med funktionshinder måste vara en naturlig del av såväl Skolverkets som Skolinspektionens arbetsuppgifter.
Barn- och elevombudet
Utredningen föreslår att Barn- och elevombudet i fortsättningen ska heta bara Elevombudet för att undvika sammanblandning med Barnombudsmannen. HO föreslår att ombudet, trots risken för sammanblandning, får behålla sitt gamla namn, Barn- och elevombudet för att markera att ansvaret också omfattar barn i förskolan. HO har idag flera anmälningar som avser barn med funktionshinder i förskolan.
Utredningen föreslår att ”Elevombudet” inordnas i Skolinspektionen. HO vill understryka nödvändigheten av att ombudet i den nya organisationen får behålla sin självständighet gentemot alla skolmyndigheter inklusive Skolinspektionen. Samtidigt föreslår HO att Barn- och elevombudets framtida roll bör utredas ytterligare utifrån de förutsättningar som den nya diskrimineringslagen ger. Det är olyckligt om flera olika myndigheter har tillsyn över samma lag. HO anser att annan kränkande behandling, om det inte ingår i diskrimineringslagen, bör bakas in i det regelverk som skolinspektionen har att bevaka. Detta gör att det blir tydligare för den enskilde till vilken myndighet en anmälan ska göras.
Myndigheten för specialpedagogik
HO är av principiella skäl tveksam till en särskild myndighet för specialpedagogik. En sådan lösning riskerar att leda till att stöd till elever med funktionshinder särbehandlas i utbildningssystemet. HO anser att många av de uppgifter som Specialpedagogiska institutet idag ansvarar för kan integreras i Skolverkets uppgifter. Utbildning är en mänsklig rättighet och ska ges enligt principen om lika möjligheter. Enligt artikel 24 i den nya FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder ska konventionsstaterna säkerställa att personer med funktionshinder inte utestängs från det allmänna utbildningssystemet på grund av funktionshinder och att de där får nödvändigt stöd.
Om en ny stor myndighet för specialpedagogik bildas är det av största vikt att uppdraget endast avser ett verkställande av olika stödåtgärder för elever med funktionshinder. Bildandet av en stor myndighet för stöd till elever med funktionshinder får inte leda till att övriga skolmyndigheter frånhänder sig ansvaret för handikappfrågorna.
HO vill betona vikten av att Skolverkets och Skolinspektionens ansvar för generell utveckling, utvärdering och tillsyn inkluderar även situationen för elever med funktionshinder även om dessa myndigheter självfallet i sitt arbete bör samverka med Myndigheten för specialpedagogik och ta tillvara deras kompetens i sitt arbete. HO tillstyrker utredningens förslag att Skolverket ska svara för styrdokumenten för specialskolorna och uppföljningen av verksamheten vid dessa samt att Skolinspektionen svarar för tillsynen.
HO vill också framhålla betydelsen av att Myndigheten för skolpedagogik har sådan kompetens att de kan stödja kommunerna i utformningen av en bra skolmiljö för elever med sjukdomar/skador som är så ovanliga att kommunerna själva inte har möjlighet att bygga upp och bibehålla kompetensen. Syftet med stödet måste, som utredningen skriver, vara att elever med funktionshinder ska ha möjlighet att få en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med andra i samhället.
HO anser också att det är naturligt att den verksamhet som Sisus idag svarar för ska ingå i den nya myndigheten för specialpedagogik.
Förslaget att lägga ner Tolk- och översättarinstitutet
Rätten att förstå och kunna göra sig förstådd är en mänsklig rättighet. Enligt artikel 21 i den nya konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder ska konventionsstaterna bl.a. erkänna och främja användningen av teckenspråk samt godta och underlätta användning av teckenspråket i offentliga sammanhang. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska landstingen också erbjuda dem som är bosatta inom landstinget tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Folkhögskolornas teckentolkutbildning och till viss del landstingens tolktjänst finansieras genom statsbidrag. Det är därför angeläget för staten att försäkra sig om att utbildningen av teckenspråkstolkar är enhetlig och har en god kvalitet oavsett på vilken skola man studerar.
Utredningen föreslår att Tolk- och översättarinstitutet, TÖI, läggs ner samt att ansvaret för utbildning av teckenspråks- och kontakttolkar och fördelningen av statsbidrag för sådana utbildningar förs till Folkbildningsrådet som är en ideell organisation. TÖI:s uppgift är bl.a. att utöva tillsyn över de tolkutbildningar som anordnas av studieförbund och folkhögskolor. I uppdraget till Utredningen Översyn av teckenspråkets ställning ingick att analysera orsakerna till bristen på sökande till tolkutbildningen. Utredningen konstaterade i sitt slutbetänkande att det inte är bristen på sökande som är problemet utan bristen på kompetenta sökande samt att det saknas en enhetlig teckenspråksutbildning på folkhögskolorna. HO saknar en analys från Skolmyndighetsutredningen på vilket sätt Folkbildningsrådet skulle bidra till en ökad kompetens bland de studerande och en enhetligare utbildning på folkhögskolorna.
Övrigt
I övrigt har HO inga synpunkter på förslagen.
I detta ärende har vik. Handikappombudsmannen Torbjörn Andersson beslutat. Utredare/utbildare Kerstin Jansson har varit föredragande. I ärendets slutliga handläggning har även verksamhetschef Jenny Olausson deltagit.
HANDIKAPPOMBUDSMANNEN
Torbjörn Andersson
Vik. Handikappombudsman
Kerstin Jansson
Utredare/utbildare
