REMISSYTTRANDE
2007-02-23
Dnr 2006/1548
Aktbilaga 2
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm
Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete.
Enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen har Handikappombudsmannen, HO, till uppgift att bevaka frågor som rör funktionshindrade personers rättigheter och intressen. Målet för verksamheten ska vara full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionshinder.
HO ska även se till att fyra diskrimineringslagar följs; lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
HO:s synpunkter på betänkandet avser frågor som myndigheten har att bevaka enligt lag och förordning.
Sammanfattning
Det finns en rad internationella konventioner och nationella lagar som förbjuder diskriminering på grund av funktionshinder. Dessa instrument utgör grunden för förskolans värdegrundsarbete. Barn med funktions-hinder är i första hand barn med barns behov och förutsättningar men har ibland större behov av stöd och individuell anpassning än andra barn för att vara fullt delaktiga. Det är under barndomen som grunden till identitet, självbild och självkänsla läggs. Det är också då som det finns goda möjligheter att påverka barnens syn på människor med funktionshinder genom förskolans arbete. Handikappombudsmannen, HO, anser att förskolan måste ha ett helhetsperspektiv i sitt värdegrundsarbete och behandla samtliga diskrimineringsgrunder på ett likvärdigt sätt.
Förbud mot diskriminering
FN:s barnkonvention förbjuder diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung, egendom, funktionshinder, börd eller ställning i övrigt. I december 2006 antog FN:s generalförsamling en ny konvention om funktionshindrades rättigheter. Också denna konvention förbjuder diskriminering på grund av funktionshinder. Den lyfter också fram stat-ernas ansvar för att bekämpa stereotypa uppfattningar och fördomar. Detta bör göras inom alla samhällsområden men insatser inom alla nivåer av utbildningsväsendet lyfts fram särskilt. Enligt 1 kap. 2 § i regeringsformen ska diskriminering av människor på grund av såväl kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder som annan omständighet som gäller den enskilde som person motverkas.
Även lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever förbjuder diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen ställer krav på de verksamheter som omfattas av skollagen, inklusive förskolan, att bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling som avser samtliga diskrimineringsgrunder och att upprätta likabehandlingsplaner för hur detta arbete ska genomföras.
Värdegrundsarbetet
Uppdraget för delegationen för jämställdhet i förskolan har varit att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan. Förskolan ska enligt läroplanen vila på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Arbetslaget i förskolan ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde.
Delegationen konstaterar att det ingår i förskolans och skolans värdegrundsarbete att verka för ökad jämställdhet. HO anser att förskolan och skolhuvudmannen måste ha ett helhetsperspektiv i arbetet med värdegrunden och att arbetet därmed måste omfatta samtliga diskrimineringsgrunder. De olika diskrimineringsgrunderna är inte oberoende av varandra. T.ex. talas ofta om den dubbla utsattheten för kvinnor med funktionshinder. Människor med funktionshinder har idag ett svagare diskrimineringsskydd än andra grupper. Bristande tillgänglighet och stöd- och anpassningsåtgärder ses inte som diskriminering enligt barn- och elevskyddslagen. Ändå så handlar de flesta av de ärenden som kommer till HO om detta. Det gör det extra viktigt att även handikapperspektivet lyfts fram på ett tydligt sätt i förskolans värdegrunds- och demokratiarbete. HO har länge pekat på bristerna i nuvarande diskrimineringslagstiftning och ser därför fram emot en ny sammanhållen diskrimineringslag som innefattar även missgynnande på grund av bristande tillgänglighet.
Individperspektivet
Det är under barndomen som grunden till identitet, självbild och självkänsla läggs. Barn med funktionshinder är i första hand barn med barns behov och förutsättningar. Men deras livsvillkor är ofta annorlunda. Det kan innebära t.ex. att de behöver stöd utöver
det som andra barn behöver för att kunna delta på lika villkor. Funktionshindrade barns möjligheter till utveckling påverkas av vuxenvärldens syn på funktionshinder.
Brister i resurser men även i kunskap, medvetenhet och lyhördhet begränsar barnens utvecklingsmöjligheter. För låga förväntningar från omgivningen är ett hot mot utvecklingen eftersom det visar inte bara vad omgivningen förväntar sig av barnet utan även vad omgivningen anser att barnet ska förvänta sig som vuxen.
Delegationen konstaterar att individperspektivet har ett starkt fäste inom förskolan men att det ofta i praktiken finns en könsstruktur som delar in barnen i flickor och pojkar. På samma sätt finns det en risk att man generaliserar när det gäller behov och åtgärder för barn med funktionshinder utifrån t.ex. funktionshinder eller diagnos. Det är viktigt att även här se till den enskilde individens behov, möjligheter och intressen och rätt till utveckling.
Förebilder, normer och fördomar
Förskolan är en av de viktigaste platserna i alla barns liv. Den ska ge alla barn kunskap om samhällets grundläggande värderingar om demokrati och allas lika värde och rättigheter. I förskolan ser barnen hur barn och vuxna med funktionshinder bemöts av personalen vilket påverkar deras syn på funktionshinder. Där finns det goda möjligheter att förändra kunskaperna om och attityderna till både barn och vuxna med funktionshinder. Genom att anställa förskolepersonal med egna funktionshinder får barnen vuxna förebilder.
Att arbeta med sagor och berättelser samt läromedel är ett sätt att påverka normer och fördomar. För att lyckas med detta måste förskolan välja böcker som visar individen bakom funktionshindret och hur brister i miljön kan leda till funktionshinder istället för schablonbilder som fokuserar på funktionshindret. Skolverket har granskat ett urval läromedel i grund- och gymnasieskolan med avseende på om, hur och i vilken omfattning de avviker från läroplanernas värdegrund. Gransk-ningen, ”I enlighet med skolans värdegrund”, visar att läromedlen, i de få fall funktionshinder skildras, med ytterst få undantag lyfter fram dessa som en problematisk avvikelse. Det är också viktigt att det inom lärarutbildningen ges utrymme för att förbereda sig för arbetet med barn med funktionshinder samt handikapperspektivet i värdegrundsarbetet.
Förskolans läroplan bör omfatta även privata förskolor
Handikappombudsmannen, HO, instämmer i delegationens förslag att förskolans läroplan bör omfatta alla förskolor oavsett huvudman. Det vore, enligt HO:s mening, märkligt om privata förskolor undantogs.
I övrigt har HO inga synpunkter på förslagen
I detta ärende har vik. Handikappombudsmannen Jenny Olausson beslutat. Utredare/utbildare Kerstin Jansson har varit föredragande.
HANDIKAPPOMBUDSMANNEN
Jenny Olausson Kerstin Jansson
Vik. Handikappombudsman Utredare/utbildare
